I krigsdrabbade nationer i Mellanöstern förstörs och plundras ovärderliga kulturskatter. Konstverk blir stöldgods som säljs på den internationella svarta marknaden.
Den 14 december öppnade Louvren i Paris utställningen ”Eternal Sites” på Grand Palais. Genom digital teknik får besökarna uppleva kulturella landmärken som totalförstörts i strider i främst Mellanöstern och Afghanistan, däribland Bamiyan, Khorsabad, Palmyra och Umayyad-moskén i Damaskus. Utställningen, som är ett samarbete mellan Louvren, Grand Palais och Unesco, uppmärksammar den enorma kulturella förstörelse som sker i krigens spår.
Ruinstaden Palmyra i Syrien är med på Unesco:s lista över världskulturarv, och en av de senaste platser där ovärderliga monument, skulpturer och konstskatter förstörts och plundrats. Enligt FN har 24 historiska kulturminnesplatser ödelagts helt och 300 skadats eller plundrats, enbart i Syrien.
Den här typen av strategisk, avsiktlig förstörelse riskerar, enligt bland annat forskningsöversikten ”Kulturarv i krig och konflikt” från Riksantikvarieämbetet 2016 att skapa rotlöshet och svårigheter för folkgruppers framtida förmåga att visualisera sin kulturella identitet.
Jämte förstörelsen pågår omfattande plundring och trafficking av värdefulla konstobjekt, där syftet främst är ekonomiskt: vinsterna går till att finansiera väpnade konflikter. Samma sak skedde under exempelvis kolonialismen i Afrika och under andra världskriget, då judiska hem, museer och institutioner plundrades på konst. Många av de plundrade verken har fortfarande inte hittat hem till sina rättmätiga ägare.
Enligt ett uttalande till nyhetsbyrån Art media agency (AMA) från Édouard Planche, en av Unesco:s kulturarvsexperter, uppskattar Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) att den svarta marknaden omsätter mellan 3 och 6 miljarder dollar per år, ungefär 10 procent av omsättningen på den legala andrahandsmarknaden. 2003 stals över 10 000 objekt enbart från Bagdad Museum, som fortfarande inte har identifierats.
Enligt FN:s säkerhetsråd är alla föremål från nyligen plundrade förstörda kulturplatser förbjudna att sälja. Både konsumenter och mellanled har därmed ett ansvar att vara uppmärksamma på föremåls härkomst och historia.
Édouard Planche menar att enda gången man kan vara helt säker på att ett objekt har kommit ut i handeln på laglig väg är när det finns tydliga detaljer kring objektets ursprung. Exempelvis genom en exportlicens från ursprungslandet eller dokument som fastställer att objektet cirkulerat länge på marknaden och lämnade berörda länder innan de aktuella konflikterna började.
Enligt Planche har konstmarknaden ännu inte förstått traffickingens omfattning och vikten av grundliga kontroller. Ett högt värderat föremål från Mesopotamien var nyligen planerat att läggas ut till försäljning på ett av de stora auktionshusen, utan något ursprungsbevis.
Niclas Forsman, Vd på Stockholms Auktionsverk, anser att både auktionshus och kund måste ta sitt ansvar för att kontrollera de objekt som köps eller säljs.
– Det är generellt alltid viktigt att känna till objekts härkomst, oavsett var de kommer ifrån. Som auktionshus måste man ha en dialog med inlämnaren. Vi lever i ett globalt samhälle där föremål flyttar sig runt jordklotet, vilket gör kontrollerna särskilt viktiga. Även kunden behöver lägga ett större ansvar på sig själv idag än tidigare. En sund skepsis gentemot främmande objekt är bra, det finns så mycket kunskap att inhämta från både experter och andra plattformar att man inte kan skylla på okunskap.
Förstörelse av kulturskatter och plundring av konst ses idag som ett allvarligt brott. Så sent som i augusti i år dömdes Ahman al-Faqi al-Mahdi, medlem i en grupp med band till Al-Qaeda, i Haag-domstolen till nio års fängelse för att ha organiserat och översett förstörelsen av heliga platser i Timbuktu. Det är första gången som ICC dömt någon skyldig för att ha förstört värdefulla kulturlämningar.
Under en konferens som hölls den 2 – 3 december i Abu Dhabi, kom representanter från 40 länder överens om att skapa en fond på 100 miljoner dollar, för skydd och bevarande av kulturarvsplatser som hotas av konflikter och terrorism. Både Schweiz och Tyskland har skärpt sina regelverk kring trafficking av kulturella objekt och i Storbritannien finns planer på att etablera ett slags modern form av ”monuments men”, med syftet att skydda kulturella historielämningar från krigsverkningar. ”The monuments men” kallade sig en grupp på omkring 350 kvinnor och män från 13 länder. De arbetade med att söka upp och rädda konstverk stulna av Hitlers trupper under andra världskriget.
Bild: Utställningen ”Eternal Sites – from Bamyan to Palmyra, a journey to the heart of universal heritage” uppmärksammar den enorma förstörelsen och plundringen av kulturarv i Afghanistan och Mellanöstern. Foto: IBL
