Konstnärliga utbildningar står inför stora utmaningar kommande år. Men huruvida automatisering, digitalisering och AI ska integreras i kurser och läroplaner är en öppen fråga. Karolina Modig har träffat en rad företrädare för konst- och designhögskolor för en spaning in i framtiden.
Frågan om hur AI ska hanteras och eventuellt integreras i utbildningar av alla slag böljar som en surfvåg fram och tillbaka över landets utbildningsväsen. Inte överallt naturligtvis, några skolor – däribland Hyper Island och relativt nystartade initiativet Mars College – har sedan en tid tillbaka AI som del i både utbildningsprogram och som integrerat undervisningsverktyg. Handels-högskolan i Stockholm har nyligen aviserat en riktning för att arbeta med AI ”som en vän, inte en fiende”, vilket innebär att de ska omstrukturera allt från tentafrågor till att lära studenterna att använda AI på ett humanintelligent sätt. Det kan handla om att ge studenterna Chat-GPT-genererade svar på frågor och be dem förklara varför svaren inte är tillfredsställande eller göra dem mer konceptuellt samman-hållna.
Hur ser då förhållandet mellan artificiell intelligens och landets högre konstutbildningar ut? Samtidigt som forskningen presenterar möjligheter för mer effektiva feedbacksystem, väcker AI:s egen skaparförmåga både fascination och oro. En studie publicerad i Interactive Learning Environments i juli 2022 visar hur ett djupinlärningsbaserat system för utvärdering av konstverk samt specifik, personlig feedback underlättade på en rad plan för konststudenterna, inklusive inlärningsprestationer, teknikacceptans, motivation och tillfredsställelse.
Parallellt med detta väckte programmeraren Jason Allens vinst i en av de största kategorierna på konstmässan i Colorado i USA global uppmärksamhet när det i efterhand visade sig att hans verk Theatre d’opéra spatial hade genererats genom AI-programmet Midjourney. I efterdyningarna lyftes bland annat frågor om huruvida det överhuvudtaget krävdes någon som helst konstnärlig process eller kunskap för att skapa verket. Allen menar själv att det absolut fordras färdighet för att ta fram AI-genererad konst med verkshöjd. ”Det är en hiskelig massa jobb!”, försäkrade han.
Artificiell intelligens är till syvende och sist något de högre konstutbildningarna behöver förhålla sig till. På Beckmans designhögskola i Stockholm introducerades en rad AI-verktyg till förstaårsstudenterna på Visuell kommunikation redan 2021 – från hur man skapar en ”deep fake” till hur man genererar text och egna bildmodeller. Jonas Johansson, lektor i visuell kommunikation på skolan, säger att AI nu yttrar sig på flera vis även i andra kurser, främst i form av text och bild.
– Ett konkret exempel är hur markeringstext ersätts med en mer levande text som underlättar det typografiska arbetet. Utanför Beckmans märks det både inom utbildningsväsendet och i det stora allmänna intresset kring AI samt den diskurs som följer i form av etiska och juridiska samtal, eller de många exempel där kreativ upphovsrätt ställs mot väggen. Till skillnad från mer trendkänsliga tekniska innovationer som krypto och NFT passar AI in naturligt; även om det i viss mån nu sensationaliseras är det en del av en naturlig evolution. Vi kan få text uppläst för oss på flera språk med flera röster. Vi kan skapa passande bilder för att beskriva text istället för att behöva vända oss till bildbibliotek. Istället för att googla kan vi fråga en AI vars svar är mer pedagogiska än en länklista.
Läs vidare: kro.se
