Vad får 1 500 privatpersoner, flera välbärgade entusiaster och en konstchef från Stockholm att gå in och stötta en konsthall mitt ute i ingenstans? Svaret finns i en by strax söder om polcirkeln, där det första spadtaget till Konsthall Tornedalen nu har tagits.
Den 7 februari i år togs det första spadtaget till en ny konsthall i Risudden/Vitsaniemi, alldeles invid Torne älv. I byn bor det 63 personer. Men 1 545 personer har donerat pengar för att bli delägare i konsthallen, i en av landets mest lyckade kulturbaserade crowdfundingkampanjer. Finansieringen täcks i övrigt av 29 olika instanser: fonder, stiftelser, bidragsgivare och enskilda välbärgade entusiaster.
Vad får drygt 1 500 privatpersoner och ett antal stordonatorer att gå in och stötta en konsthall mitt ute i ingenstans? Och vad lockar chefen för en av Sveriges mest prestigefulla konstinstitutioner, med en doktorsgrad från Goldsmiths i bagaget, att bege sig drygt 100 mil norrut och träda in som konsthallschef i ett ännu inte realiserat projekt?
– Som många andra tyckte jag att det verkade fullständigt skogstokigt, och då kan man ju inte riktigt låta bli.
Det är Theodor Ringborg, tidigare konstnärlig ledare för Bonniers konsthall i Stockholm, som berättar.
– Min fru är från Kangos och vi hade pratat om att flytta norrut. Men det var tänkt för framtiden. Avgörandet att göra det tidigare kom sig av att man upptäckte att jag hade ett hjärtfel. I två veckor låg jag på SÖS hjärtintensiv, och när man ligger där som inför döden kommer framtiden snabbt ganska nära. Så jag sa jag upp mig från Bonniers och kom överens med Gunhild om att jag skulle hjälpa henne att förverkliga det här stället.
För att få hela bilden måste vi backa bandet ytterligare något decennium, till 2009, då nämnda Gunhild Stensmyr av en händelse fick möjlighet att köpa ett skogshemman ”på en sagolikt vacker plats” med utsikt över Torne älv.
– Med min bakgrund som konsthallschef, och med inspiration från det danska konstmuseet Louisiana i huvudet, tänkte jag bara ”wow, vilken plats för en konsthall”. Efter det kunde ingenting stoppa mig, säger Gunhild Stensmyr över en kaffe i Stockholm.
Stensmyr är ursprungligen från Hedenäset i Övertorneå kommun. Hon har bland annat varit chef för Norrtälje konsthall och intendent för Bildmuseet i Umeå samt startat konsthotellet Arthotel Tornedalen – ett slags albergo diffuso för konstälskare, välbesökt av kontinentala européer och amerikaner från den bildade övre medelklassen.
När Theodor Ringborg för tre år sedan äntrade konsthallsprojektet hade Gunhild Stensmyr redan fått ett antal privata finansiärer att bli fascinerade av idén.
– Theodor har gjort ett fantastiskt arbete med att samla in kapital och se till att alla löften infriades. Och hans erfarenhet som konsthallschef är naturligtvis oerhört värdefull.
När jag över videolänk frågar konsthallschefen vad som hänt sedan det där spadtaget är det dock inte konst, utan schakt, limträbalkar och bergvärme, som har upptagit det mesta av hans tid.
– Att jag har varit chef på olika ställen och doktorerat, det är liksom bara ett missöde, säger Theodor Ringborg, halvt på skämt.
Sin entré i konstvärlden gjorde han som killen som skruvade upp tavlor och byggde konstverk åt konstnärer som Peter Geschwint och Gunilla Klingberg.
– Jag ser mig fortfarande mycket som en enkel tekniker, och nu har jag också fler möten om gradlutningar och svensk AMA-standard än om Foucault och Derrida. Inget fel på dem, men att handfast få skapa den infrastruktur som behövs för att konstnärer och kulturutövare ska kunna förverkliga sina idéer – och att bygga en konsthall på det här sättet i den här unika miljön – det är nog det största eldprovet man kan få.
Läs mer: dn.se/kultur/ny-konsthall-blir-verklighet-i-tornedalen-det-verkade-fullstandigt-skogstokigt/
