Under de senaste åren har antalet försök att förbjuda böcker på amerikanska bibliotek accelererat kraftigt för varje år. Men tendenserna att politiker och allmänhet vill bestämma över utbudet syns även i andra länder, till exempel Tyskland och Sverige.
De senaste mätningarna i USA visar på de hittills högsta nivåerna som uppmätts av försök att förbjuda och få bort böcker. Enligt en färsk rapport från American library associations (ALA) Office for intellectual freedom nästan fördubblades antalet anmälda titlar mellan 2022 och 2023, till 4 240 titlar 2023 mot 2 571 året före. Då hade anmälningarna 2022 redan noterats som de högsta sedan mätningarna startade 2001, med en 75-procentig ökning jämfört med 2021.
Emily Dabrinsky är ordförande för ALA. Hon beskriver ökningen som alarmerande, dels på grund av den grundlagsskyddade rätten till yttrandefrihet, dels på grund av de typer av böcker som ifrågasätts.
– 2023 innehöll nästan hälften av de anmälda böckerna perspektiv och erfarenheter från HBTQIA+- och BIPOC-personer. Detta är inte bara attacker mot böcker, utan mot de människor vars berättelser finns representerade i dem, skriver Dabrinski i en mejlintervju.
Till följd av anmälningarna har ett flertal delstater infört regleringar som tvingar bibliotek att avlägsna böcker med till exempel sexuellt anspelande innehåll, samt böcker som behandlar hbtqi-frågor eller rasism. Bland dessa finns vedertagen undervisningslitteratur om USA:s svarta historia, böcker av välkända författare som Toni Morrison, Ta-Nehisi Coates och Margaret Atwood, samt populära ungdomsböcker som ”Förr eller senare exploderar jag” av John Green.
– Det är inte alls bra när politiker går in och styr bibliotekens innehåll på det sättet. Det som finns på biblioteken är ett resultat av bibliotekariernas arbete och yrkesexpertis, så till viss del handlar detta om att man inte har respekt för deras profession, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening.
I Sverige märks inte samma utveckling som i USA när det gäller att förbjuda böcker, däremot syns en ökning av påtryckningar på bibliotekarier.
– I en enkät som Svensk Biblioteksförenings tidning Biblioteksbladet genomfört nyligen svarade drygt 9 procent av föreningarna att politiker har försökt påverka både bestånd och program. Förra året var siffran 7 procent, så det finns oroväckande tendenser även här i Sverige, säger Ernhagen.
Kerstin Almegård är ordförande för Svenska PEN. Hon ser utvecklingen i USA som del av en våg som sveper över stora delar av västvärlden.
– I och med att det blivit så pass extremt att vissa ämnen och författarskap riskerar att tystas ner helt, innebär det en verklig fara för yttrandefriheten. Där är vi inte alls i Sverige, men vi ser tecken och tendenser även här som vi inte har vetat tillräckligt mycket om tidigare. Tillsammans med Svensk Biblioteksförening och Dawit Isaak-biblioteket har vi därför dragit i gång ett nytt projekt där bibliotekarier i ett formulär ska kunna rapportera otillbörlig påverkan både från politiker och allmänhet. Förra året kom det en rapport från fackförbundet DIK där en av tio bibliotekarier berättade att de har utsatts för otillbörlig påverkan från politiker. Vi har inte behövt rikta strålkastarljuset dit tidigare, men nu är vi i ett läge då vi behöver det.
Den våg som Almegård nämner märktes i vintras bland annat i Berlin, där flera folk- och universitetsbibliotek vandaliserades. Böcker revs sönder eller fick sidor nedklottrade med politiska budskap, personal hotades och arrangemang avbröts. Bakom attackerna låg högerextremister som tidigare försökt hindra till exempel sagouppläsningar av dragqueens, en typ av evenemang där det gjorts försök att stoppa dem, även av Sverigedemokratiska kommunpolitiker i Sverige.
Emily Dabrinski oroas av det faktum att bibliotekens bestånd har blivit partipolitiskt laddat på ett sätt som äventyrar tillgången till information för alla, och att det i vissa stater i USA alltså har lett till tidigare nämnda lagregleringar.
– Effekterna av statlig lagstiftning som begränsar rätten att läsa påverkar såväl författare och läsare som de biblioteksanställda som kopplar dem samman. Lagarna är ofta vaga och undergräver handlingsutrymmet och befogenheterna för de biblioteksanställda som är utbildade för att utveckla ett utbud som tillgodoser behovet hos samtliga samhällsmedborgare.
I kölvattnet av de tilltagande attackerna har det dock också byggts upp ett aktivt motstånd. Dabrinski berättar om biblioteksanställda, biblioteksförespråkare och bibliotekssupportrar som organiserar sig för att slå tillbaka mot hoten. Genom initativet Unite against book bans samlar American library association själva också samarbetspartner för att ta itu med de organiserade censurförsöken. Efter att Utah i mars 2022 antagit en delstatslagstiftning som förbjuder ”pornografiskt eller oanständigt” material i offentliga skolor, inkom en anmälan mot Bibeln, som enligt en artikel i The New York Times hänvisade till att Bibeln innehåller såväl pedofili och incest som våldtäkt och spädbarnsmord.
Vissa av titlarna som förbjudits har som en följd slagit försäljningsrekord och lånas ut ännu mer på de bibliotek som fortfarande erbjuder dem. PEN America och bokförlaget Penguin Random House lämnade 2022 in en stämningsansökan till en federal domstol i Florida där de hävdar att ett av delstatens countyn brutit mot det första författningstillägget genom att ta bort eller begränsa vissa typer av böcker från sina skolbibliotek, och i Illinois började en ny lag gälla i januari 2024 som drar in finansiering för bibliotek som förbjuder böcker.
Hoten mot biblioteken kvarstår dock, och ett gemensamt sådant för både USA och Sverige är den alltmer ansträngda ekonomin, som enligt Silvia Ernhagen är en stor utmaning.
– Av alla sparåtgärder som sker bland kommunerna är just nedskärningar inom biblioteksverksamheter återkommande. Vissa bibliotek, filialer eller bokbussar stängs nu helt. Det börjar bli väldigt tufft.
