Startsidan

Punk och politik på Supermarket

Läs hela artikeln från Svenska Dagbladet  22 april, 2016

Årets Supermarket-upplaga är ett punkigt, politiskt, kreativt kaos. Till skillnad från innerstadsmässan Markets städade professionalism är det här spretigt, vilt och påtagligt konstnärsdrivet. Som en av få aktörer tar Supermarket också ett brett internationellt grepp.

I går öppnade årets upplaga av konstmässan Supermarket – Stockholm Independent Art Fair, som för andra året i rad äger rum i Svarta Huset på Telefonplan i Stockholm. Grundarna Pontus Raud och Andreas Ribbung presenterar en mässa som enligt dem själva gått från en parodisk happening till en internationell, årligt återkommande konstmässa. Den happening som åsyftas är det spontana initiativet Minimarket som drogs igång 2006, en reaktion på den mer kommersiellt inriktade konstmässan Market Art Fair som bildades samma år. Minimarket blev Supermarket 2007 och firar nu tioårsjubileum. Programmet täcker in 61 konstnärsdrivna gallerier och över 200 konstnärer från runt 30 länder.

Årets utställning beskrivs som punkigare än vanligt. De politiska anslaget går igen i många av mässans utställningsbås. Lokalen är industriell, känslan rå och några utställare arbetar under pressvisningen fortfarande med att få upp sina alster. Konsten flyter ihop med miljön, det kan ibland vara svårt att urskilja om verktygen och färgburkarna är arbetsmaterial eller del av verken.

De verk som sticker ut mest rent visuellt blir därmed de mer subtila och estetiskt kontrasterande mot omgivningen, som Lena Bergendahls rörliga ljusinstallation Displacements of the Visible, som ställs ut av Verkstad Konsthall från Norrköping.

Många av de deltagande konstnärerna kommer från länder i konflikt och flera av verken inrymmer skrikande budskap om hur det är och borde eller inte borde vara. Iranska konstnären Samira Hashemi skulle varit här med konstnärskollegan Mona Aghababaee, men Aghababaee hindrades inresa och deltagande i mässan. Handläggaren på Svenska ambassaden menar i en märklig motivering att Mona Aghababaee inte kan styrka att hon är konstnär. Hashemi får nu ensam presentera deras gemensamma projekt VA Space.

Pontus Raud och Andreas Ribbung vill gärna förstärka Supermarkets roll som konstvärldens enfant terrible, och pratar själva om årets mässa som ett kreativt kaos: risktagande, disparat, ärligt och kul. De beskriver de konstnärsdrivna gallerierna som laboratorier för samtidskonst, där man vågar testa sådant som vanligtvis inte kommer in på de kommersiellt drivna gallerierna.

Böcker