I veckan såldes tavlan Nu Couché av den italienska konstnären Amadeo Modigliani för nära 1,5 miljarder. Det är världens näst dyraste målning genom tiderna, köparen var en kinesisk konstsamlare. Man kan tycka att det är galet, det är galet. Det är sinnessjukt mycket pengar, det är en målning. Tankar om att det finns något vackert i att lägga sådana sanslösa pengar på en målning blandas med funderingar på hur en summa av den storleken skulle kunna hjälpa människor på flykt att få tak över huvudet. Tanken spretar, men när det handlar om 1,5 miljarder är det oundvikligt.
Jag undrar hur stort Modigliani-fan han är, kinesen. Och hur stor procentandel av hans hela förmögenhet som gick till tavlan. Hur mycket det skulle vara för mig, sett till vad jag har. För själv älskar jag Modigliani. Och varje gång jag hör om honom tänker jag på den passionerat tragiska berättelsen om honom och kvinnan som kom att bli hans musa och motivet för så många av hans mästerverk.
Jeanne Hebuterne hette hon och hon träffade Modigliani som 19-årig konststudent. Till skillnad från konstnären kom hon från en högborgerlig bakgrund. När Jeanne valde att flytta ihop med den alkoholiserade bohemen Modigliani, som knappt kunde tjäna ihop till sin egen mat, blev hon mer eller mindre förskjuten av sin familj.
Hebuterne blev genast det centrala motivet för Modiglianis konstnärskap, men i de tidiga målningarna av henne saknar hon ögon. When I’ll know your soul, I’ll paint your eyes lär han ha sagt, och så småningom gjorde han också det.
Jeanne Hebuterne och Amadeo Modigliani fick ett barn tillsammans. Den 24 januari 1920 dog Modigliani, 36 år gammal, av njurinflammation och tuberkulös meningit, troligen till följd av hans missbruk. Några dagar efter kastade sig Hebuterne ut genom deras lägenhetsfönster och dog med ett ofött barn i magen.
Tänk om de vetat att det en dag skulle säljas en tavla av Modigliani, med motiv av en kvinna som man förmodar är Jeanne Hebuterne, för motsvarande 1,5 miljarder.
