En värld som skakas av oro och kriser ger avtryck i konsten. På Art Basel visas konstvärldens svar på globala orosmoment i såväl enskilda konstverk som i större temasektioner.
När Art Basels mässdirektör Marc Spiegel hälsade pressen välkommen, konstaterade han att årets mässa äger rum i ett betydligt mer föränderligt världsläge än 2015. Han nämnde stundande folkomröstningar, massinvandring och ekonomisk osäkerhet, och fastslog att tider av global oro ofta resulterar i mer intressant konst med starkare uttryck och påtagliga politiska undertoner.
Och visst valde många gallerier och sektioner på Art Basel att visa konst med politiska budskap. Bland dem danska Nicolai Wallner, som presenterade verk från konstnären E.B Itsos projekt ”Shedding series” (2015). Den italienska ön Lampedusas stränder är en av de första platser flyktingar från norra Afrika strandar vid när de flytt över Medelhavet. Många av de anländande lämnar blöta plagg kvar på stranden. Itso tog sig till Lampedusa för att samla ihop kvarlämnade kläder, doppa dem i Klein-blå färg och trycka dem på papper. Verken har ramats in med vrakved från Lampedusas stränder. På torsdagskvällen hade två diptyker sålts för ca 10 000 euro styck, pengar som går till välgörenhetsarbete på Lampedusa.
På lördagen visades isländska konstnären Olafur Eliassons ”Green light project”. Under drygt tre månader har flyktingar från bland annat Syrien, Afghanistan och Irak varit delaktiga i skapandet av nära 300 gröna lampor, designade av Eliasson. Lamporna såldes för 350 schweizerfranc styck och intäkterna går till projekt som ska hjälpa flyktingar.
På Art Basels Unlimited-sektion var de politiska budskapen slående. Unlimited-sektionen presenterar verk som är för stora för traditionella utställningsrum, och bland årets konstnärer fanns namn som Anish Kapoor, Paul McCarthy, Tracey Emin, Sol LeWitt, Frank Stella och Alison Knowles. De 88 verken spände över sex decennier och sammansättningen var gjord med syftet att skapa en dialog över generationer och landgränser. […]
