Afrikansk konst blir allt hetare på den internationella konstmarknaden. Satsningar både inom och utanför kontinentens gränser får intresset och värdet på både första- och andrahandsmarknaden att stiga. För den investeringssugne öppnas möjligheter.
Med jämna mellanrum dyker en ny geografisk region upp på den globala konstradarn. Ekonomisk tillväxt, politisk omdaning och globalisering är förändringar som gör att tidigare förbisedda marknader kan växa fram och bli hett stoff. Det hände i Ryssland och efter det i Kina, som Artprice.com nyligen utnämnde till ”the world’s largest art marketplace”. När framför allt den amerikanska konstmarknaden det senaste backat rejält har Kina i stället stigit.
Sett utifrån ett investeringsperspektiv är det bara att gratulera dem som var med tidigt på Kinatåget. Var nästa konsttåg sätter fart är alltid en källa till spekulation, men flera indikationer pekar på att det redan börjat tuffa runt i Afrika. Den samtida afrikanska konsten attraherar köpare över hela världen och andrahandsmarknadens priser för afrikansk konst stiger. Dock finns skillnader mellan Ryssland och Kinas framväxt och den afrikanska. Pontus Silfverstolpe, grundare av Barnebys söksajt för auktioner, förklarar:
– I Ryssland och Kina har den inhemska befolkningen i första hand varit det drivande kraften, även om internationella spekulanter och konstsamlare snabbt hakat på. Beträffande den afrikanska konsten är det i lika stor utsträckning, om inte större, utländska köpare som är lokomotivet. Samtidigt kan man se många unga förmögna som vill höja sin sociala status genom samtida konst i tillväxtregioner som Nigeria.
Nigeria och Sydafrika är de två länder som går i frontledet för utvecklingen. Båda länderna har snabbt växande ekonomier och sitter på hälften av kontinentens största förmögenheter. Nigerianska auktionshuset Arthouse Contemporary Limited har registrerat en tiofaldig prisökning sedan det slog upp dörrarna till sin första auktion 2008.
För två år sedan öppnade Västafrikas första mässa för samtidskonst, Art X Lagos, som blivit internationellt uppmärksammad. I Sydafrika bygger tyska samlaren Jochen Zeiz Afrikas första stora museum (6 000 kvadratmeter) som fokuserar helt på afrikansk konst. Zeitz MOCAA, Museum of Contemporary Art Africa öppnar i september 2017. Ett annat initiativ drivs av Sindika Dokolo, kongolesisk affärsman och gift med Isabel dos Santos, dotter till Angolas president och Afrikas rikaste kvinna. Dokolo äger cirka 6 000 konstverk och har startat en stiftelse med syfte att stötta utvecklingen av samtida afrikansk konst. Planer finns på att öppna ett utställningsrum och senare ett museum för afrikansk konst i Portugal.
– Det är extremt viktigt för andrahandsmarknaden att det finns etablerade museer, både nationellt och internationellt, som visar afrikansk konst. Det är också viktigt att det finns en omfattande galleriscen, och här ser man en stor förändring i både antal och attityd hos tillväxtregionerna, säger Silfverstolpe.
Initiativ som lyfter afrikansk konst ökar även utanför kontinentens gränser. 2013 etablerades konstmässan 1:54 för samtida afrikansk konst i London och New York. I mitten av november arrangerades för andra året i rad AKAA (Also Known As Africa) i Paris. AKAA:s mässchef Victoria Mann menar att intresset för afrikansk konst är enormt, men att det saknats både en kulturell och kommersiell plattform för den samtida afrikanska konstscenen i Paris. Titeln anspelar på att Afrika är en enorm kontinent som kan definieras på tusentals olika sätt, och Mann vill bjuda in konstnärer och gallerier att berätta sin egen version.
– Länder som Frankrike, Belgien, Spanien och Portugal har på grund av sitt historiska förflutna alltid handlat med afrikansk konst och konsthantverk. När nu fler fokuserar mer på afrikansk konst går priserna upp; både för samtida konst och fotografi och för traditionella objekt som antika afrikanska masker på auktion, säger Silfverstolpe.
På konstmässan The Armory Show i New York i mars öppnade för första gången ett utställningsområde som helt fokuserade på afrikansk konst. Förra året utsåg Venedigbiennalen Okwui Enwezor från Nigera till konstnärlig ledare, den första någonsin från Afrika. Att sådant inte gjorts förut är naturligtvis anmärkningsvärt, men att det märks en förbättring är ett litet steg i rätt riktning. Pontus Silfverstolpe menar att det inte bara är viktigt för att sprida konsten, utan även för att sprida kunskap och förståelse för enskilda konstnärskap och om de olika regionernas konstnärliga uttryck.
BNP för de elva största länderna söder om Sahara har på tio år vuxit med ungefär hälften, dubbelt så mycket som för övriga världen. Sydafrika har tio gånger så många konstsamlare i dag som för tio år sedan och brittiska auktionshuset Bonhams har registrerat en femfaldig ökning av de afrikanska konstpriserna under samma tid. 2007 bestämde de sig för att satsa på separata auktioner för afrikansk konst, vilket blivit så framgångsrikt att auktionsjättarna Sotheby’s och Phillips funderar på att kopiera konceptet. Bonhams expert Giles Peppiatt menar att intresset för samtida afrikansk konst har exploderat, i synnerhet bland internationella samlare, som förväntar sig att marknadsvärdet kommer att öka på samma sätt som samtida kinesisk konst gjort. Silfverstolpe håller med men råder samtidigt intresserade att tänka långsiktigt.
– Det är ingen tvekan om att det kommer att födas många nya miljonärer ur den afrikanska konstmarknaden. Men framför allt kommer vi att se en vital samtida konstscen födas ur flera av de afrikanska regionerna när efterfrågan ökar. De bästa investeringarna gör nog de som ger sig in med långsiktig ambition.
Källor: CNN, The Economist, Artsy.net, Telegraph, AMA (Art Media Agency)
Bild: Irma Stern, Flower Still Life (1947)
